Risk- och krisforskningscentrum – RCR – samlar ca 40 forskare från ett tiotal olika discipliner som tillsammans driver 15–20 projekt. Majoriteten av de drygt 30 studenter som årligen tar sin kandidatexamen från Risk- och krishanteringsprogrammet går direkt ut i arbetslivet hos kommuner, regioner, myndigheter och företag. Bilden är från forskningscentrets simuleringslaboratorium.

Hela samhället har ett skriande behov av ny kunskap i risk- och krishantering, även på individnivå. Det är precis vad forskningen och utbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund handlar om.

Det är här, i RCR Simulation Lab, ett fysiskt simuleringslaboratorium, unikt i hela Europa, som framtidens kriser tar form innan de ens har hänt. I labbet simuleras allt från stormar och skottlossningar utanför nattklubbar, till mer vardagliga stressituationer.

– Tillsammans med våra studenter försöker vi sätta oss in i exempelvis hur en dyslektiker under stress snabbt måste läsa information vid ett tågbyte, berättar Minna Lundgren, forskare och vetenskapligt ansvarig för simuleringslabbet.

Den immersiva tekniken i labbet fokuserar på människans sinnen: syn, hörsel, doft och känsel. Genom att leva sig in i scenarierna kan forskare studera allvarliga situationer utan att de sker på riktigt. I forskning och övningar deltar studenter, aktörer från flera samhällssektorer, inklusive politiker, andra beslutsfattare, myndighetsföreträdare, representanter för näringslivet och personer ur allmänheten.

– Studenterna på våra utbildningar rustas därmed att förstå samhällen och människor under hård press, hur man arbetar förebyggande och hur vi återhämtar oss. Målet är att den kunskap vi genererar och studenternas utbildning ska vara till nytta för samhället och bidra till regional utveckling. Till det kommer även externa uppdrag, säger Minna Lundgren.

Men forskningen begränsas inte till labbet, utan sker också genom fältstudier på myndigheter och arbetsplatser, även utomlands. Verksamhetens internationella tyngd märks inte minst i ett pågående projekt med Karazinuniversitetet i ukrainska Kharkiv där man studerar och jämför människors försvarsvilja i Sverige och Ukraina.

Robert Pettersson, verksamhetsledare vid turismforskningscentret ETOUR på Mittuniversitetet. (Foto: Sandra Pettersson)

Först med utbildning inom turism – nu ledande forskning i Europa

Jämtland-Härjedalen har i över hundra år förknippats med friluftsliv och vinterturism. Mitt i detta historiska turisthjärta verkar ETOUR vid Mittuniversitetet i Östersund, i dag en av Europas ledande forskningsmiljöer inom turism.

Det började 1997 med ett EU-projekt på 80 miljoner kronor. Det blev startskottet för ETOUR – ett tidsbegränsat initiativ som överlevde och växte organiskt. I dag har centret runt 40 medarbetare, varav hälften är utrikes födda.

– Vi har en stor internationell forskningsmiljö och är den enda i Norden som erbjuder ett komplett utbud av akademiska program inom turismvetenskap, från kandidatnivå till forskarutbildning, berättar verksamhetsledaren Robert Pettersson, som har varit med sedan 1999.

– Vi är kända internationellt, men kanske inte lika kända här hemma i Östersund, säger Robert och skrattar.

Redan 1978 etablerades Sveriges första turistutbildning i regionen. Att ETOUR hamnade just här är alltså ingen slump. I dag är näringen en ekonomisk jätte som 2025 omsatte drygt 500 miljarder kronor, motsvarande cirka 3 procent av BNP.

– Turismen har flugit lite under radarn. Besöksnäringen är faktiskt större än gruv- och skogsnäringen tillsammans, påpekar Robert.

Forskningen har de senaste åren skiftat från studier av tillväxt till ”den nya tidens turism”, som kretsar kring frågan om vad som gör en plats attraktiv.

– Mjukare värden har adderats där turismen kopplas till livsstil, folkhälsa, gemenskap och integration. Vi finns i dag nära både utövare och branschen.

Det innebär att ETOUR forskar om samhällsutveckling och samverkar tätt med turistnäringens aktörer kring transporter och säkerhet, även kring stora evenemang som VM och världscup.

– Det har onekligen varit en fascinerande resa över tid, avslutar Robert.

Vintersportcentrums testcentrum används av av både skidskyttar och längdskidåkare för att utveckla träning på ett hälsosamt och hållbart sätt. (Foto: Sandra Pettersson)

Vetenskapen bakom prestationen

Nationellt Vintersportcentrum är ett officiellt olympiskt testcentrum och ett internationellt nav för skidforskning.

I en global miljö med ett 20-tal forskare studeras avancerad fysiologi med biomekanik i kombination med modern teknologi för att utveckla idrottares prestaion och främja hälsa.

– Vår verksamhet vilar på tre laboratorier i toppklass. Här finns till exempel Sveriges enda klimat- och omgivningslaboratorium där extrema höjder och temperaturer kan simuleras på ett rullband, säger centrumledaren Glenn Björklund.

Genom att studera hur åkare sekund för sekund anpassar farten på bandet undersöker forskarna hur höghöjdsträning och rörelseteknik kan fintrimma skidåkarnas kraftfördelning, syreupptagningsförmåga och utrustning för maximal prestation.

Landslagen inom både längdskidåkning och skidskytte använder de exakta forskningsdata som genereras för att utveckla träningen på ett både hälsosamt och hållbart sätt.

– Vår styrka ligger i det nära samspelet mellan forskning, idrott och utbildning. Vi erbjuder utbildning från kandidat- till forskarnivå, där i synnerhet masterprogrammet lockar studenter från flera länder, berättar Glenn.

Kopplingen till praktiken gör steget till arbetsmarknaden kort. Studenter går direkt till nyckelroller inom idrottsrörelsen och bidrar med aktuell vetenskaplig kompetens, samtidigt som intresset för träning och hälsa stärks genom fördjupad kunskap.

Läs mer på miun.se