– Stockholm är inne i en
mycket expansiv period med
stor inflyttning. En av de
stora utmaningarna är att
bygga nya bostäder och
samtidigt se till att stadens
offentliga rum, som parker,
torg, platser och gator vårdas,
bevaras och utvecklas.
God tillgänglighet, och ett
utvecklat nät av gång- och
cykelbanor är frågor som
ligger högt på dagordningen,
säger Elisabeth Rosenquist
Saidac när hon berättar om sitt nya arbete.
Som stadsträdgårdsmästare är hon
en av dem i Stockholms stad som ansvarar
för drift, underhåll och förnyelse
av stadens offentliga rum. På trafikkontoret
där stadsträdgårdsmästaren
arbetar ligger ansvaret för till exempel
Kungsträdgården, Norra Bantorget
och Järva friområde. I ansvaret ingår
också förvaltning av stadens träd på
gatumark.
– Uppgiften är att vårda och förnya
den offentliga miljön, på både kort och
lång sikt, inte minst genom en genomtänkt
och omsorgsfull skötsel som gör
staden välkomnande, trivsam och trygg.
Som stadsträdgårdsmästare har
hon också ett övergripande ansvar för
policyfrågor som rör de offentliga rummen,
till exempel utveckling av styrdokument
som ger råd och riktlinjer.
– Vi samarbetar med stadsdelarna
och övriga förvaltningar inom
Stockholms stad. När det gäller nya
exploateringsområden är vi en viktig
dialogpartner med tanke på förvaltningen
av de nya stadsrummen, förklarar
Elisabeth Rosenquist Saidac.
Hon betonar att Stockholms attraktion
till stor del bygger på alla gröna
miljöer, många vackert belägna nära
vatten. I alla sammanhang, inte minst
internationellt, lyfts Stockholms unika
blandning av blå och gröna rum fram.
– Vi ska heller inte glömma betydelsen
av den goda staden i utvecklingen
av de ”grå” stadsrummen, det vill säga
våra gator, torg och platser som är betydelsefulla
i stadsutvecklingen över
hela Stockholm.
Stockholm är ju unikt, poängterar
Elisabeth Rosenquist Saidac, byggd
som den är på olika öar ofta med utpräglad
topografi som knyts samman
av broar för gående, cyklister och bilister.
Vi vill att den ska vara ännu mer
tillgänglig för alla, unga, barnfamiljer,
äldre och människor med funktionshinder.
Det är en mycket viktig del av
stadsplaneringen och vårt arbete.
– Parker, gröna länkar och grönskande
gator, torg och platser blandar
upp staden och bidrar till vårt välbefinnande.
Växterna ger oss även bättre
luftkvalitet, påpekar hon.
En stad med alla dess invånare behöver
grönska nära bostad och arbete,
vilsamma pausplatser där man kan
koppla av, följa årstiderna utan att behöva
åka långt för att hitta dem.
– Alla har rätten att vistas i våra offentliga
parker och grönområden men
även skyldigheten att visa respekt för
dem. Det är vår gemensamma egendom
som vi tillsammans ska värna och
bevara.
Den nya stadsträdgårdsmästaren vill
inte rangordna vilka gröna miljöer som
kan komma i fråga för ny bebyggelse.
Som i all stadsplanering handlar det om
att både ge och ta. Men det är viktigt att
slå vakt om kvaliteter som gör Stockholm
till en jämförelsevis hälsosam
huvudstad att leva och vistas i.
– Vi måste värdera varje enskild
plats förutsättningar. Det går inte att ge
ett generellt svar. Vad som kan tyckas
mindre betydelsefullt för det stora flertalet
kan vara avgörande för dem som
bor i närområdet.
Men den här frågan handlar inte bara
om att bevara eller ta bort grönska,menar Elisabeth Rosenquist Saidac.
– Det är även viktigt att skapa nya
gröna rum, inte bara i nybyggda områden
utan även inne i den befintliga
stadsbebyggelsen, som pocket parks,
sedumtak och takterrasser. Att arbeta
med alla de här frågorna ligger mig
mycket varmt om hjärtat, i synnerhet
som jag är född och uppvuxen i
Stockholm.
Text: Per-Åke Hultberg
Foto: Rosie Alm
