Trycket ökar, vi blir allt fler.
Men gatorna blir inte bredare
än de är idag, vägarna inte
fler. Så vad gör man?
Satsar på kollektivtrafik,
gång och cykel.
Stockholmare är generellt
duktiga på att resa på ett sätt
som är hållbart. Trenden de
senaste tio åren är att antalet
cyklister och resenärer i kollektivtrafiken
hela tiden ökar. När trängselskatten
infördes minskade biltrafiken
och har därefter varit oförändrad.
– På det stora hela tycker jag att
trafiksituationen i Stockholm funkar
rätt bra. Vi har en kollektivtrafik som
sväljer de stora massorna. Faktum är
att det är få städer i världen som har
ett så pass välfungerande system, säger
Mattias Lundberg på Stockholms
stads trafikkontor. Men trots att han
alltså gör tummen upp för hur trafiken
i stora drag fungerar väntar jätteutmaningar
runt hörnet.
Fram till 2030 väntas Stockholms
län växa med 500 000 nya invånare,
från dagens två miljoner. Det vill säga,
betydligt fler ska samsas på samma
yta, i trafiken och gaturummet.
– Det här ställer oerhört stora krav.
Vi blir fler människor, men gatorna blir
inte direkt bredare än de är idag. En annan
stor utmaning är miljöproblemen
med den huvudsakligen fossilbränsledrivna
biltrafiken. Men vi står inte och
faller inför detta faktum. Tvärtom. Vi
på Stockholms stad är förberedda, planerar
och satsar för framtiden i detta
nu, säger Mattias Lundberg
I runda tal är 100 miljarder kronor
öronmärkta för att utveckla trafiksystemet
i och kring Stockholm. Citybanan,
Förbifart Stockholm, förlängningar av
tunnelbanan och tvärbanan och Norralänken är de mest välkända exemplen.
Men mycket talar för att de inte räcker
till för att möta det ökade resandet och
samtidigt upprätthålla en god livsmiljö
i staden.
– Det är omöjligt att bygga så
mycket vägar och gator att alla alltid
kan åka bil och samtidigt ha en hållbar
och trivsam stad. Det som krävs
är därför ett förändrat sätt att se på
resande och trafik, särskilt i rusningstrafik,
förklarar Mattias Lundberg.
Det han beskriver är själva kärnan
i Stockholm stads övergripande och
långsiktiga trafikplan, den så kallade
Framkomlighetsstrategin. En plan
som visar hur det ökade resandet ska
mötas genom att göra avvägningar
och prioriteringar i det utrymme som
finns. Konkret visar strategin hur stadens
vägar och gator ska användas
och vilka färdsätt som ska prioriteras.
– Utgångspunkten är att öka de färdsätt
som kan transportera flest människor
på minst yta, och med minst
miljö belastning. Och det är kollektivtrafik,
gång och cykel. Det hållbara resandet,
betonar Mattias Lundberg.
Så hur ska det här förverkligas? Jo,
genom att bygga om gator och skapa
fler reserverade körfält ska mer plats
ges till cyklister och bussar, vilket möjliggör
att restider kan förkortas och bli
mer pålitliga. Att förbättra belysning,
städning och snöröjning ska ge gångtrafikanter
bättre förutsättningar. Det
här är bara några axplock av aktuella
satsningar. Styrmedel av olika slag och
avledning av biltrafiken från innerstaden
är andra fokusområden.
– Bilutrymmet är begränsat och
det är svårt att bygga ut det särskilt
mycket. Så är det inte på samma sätt
för gång, cykel och kollektivtrafiken.
Poängen handlar om att göra de hållbara
resmöjligheterna så pass attraktiva
att fler helt enkelt väljer bort bilen
som transportmedel.
Trots alla stora utmaningar är
Mattias Lundberg övertygad om att
staden kommer att ha ett hållbart och
bra system även i framtiden. Men
han understryker att det kommer att
bli många trafikstörningar när gator
och spår ska renoveras och nya bostäder
byggas, därför är det viktigare
än någonsin att ha överseende med
det pågående ”renoveringsarbetet”.
– Det gäller att ha tålamod. Allt kommer
inte att bli bra på en gång. Men det
vi gör nu lägger grunden för ett framtida
Stockholm. En stad som välkomnar
nya invånare med öppna armar.
