Det ska bli allt vanligare
med biodlingar, urbana odlingar,
växtklädda tak med
solpaneler och gröna väggar
i Stockholm. Inte minst
i nya bostadsområden och i
utvecklingen av de allmänna
platserna.
När Stockholm växer och
stockholmarna blir allt
fler, ska staden bli klimatsmart
och arbetet
med att tillvarata ekosystemtjänster
i staden blir en viktig del för en hållbar
stadsutveckling, säger Christina
Wikberger, projektledare vid miljöförvaltningen
på Stockholms stad.
Med ekosystemtjänster menas de
många nyttor naturen har för människan.
Det kan handla om frisk luft
och rent vatten, om rekreationsvärden
och välgörande faktorer för hälsan
och trivseln. Men ekosystemtjänster
handlar lika mycket om
humlors och bins pollinering av
växter, om den nytta träd och annan
grönska har för att dämpa buller och
fånga upp vatten och därmed minska
översvämningsrisker vid stora
regnmängder.
– Stockholm är känt för sin vackra
natur med lättillgängliga grönområden
och parker. Nu när staden
växer och blir tätare är det viktigt att
också hitta nya sätt att tillföra grönska
till stadsrummet. Ett smart och
långsiktigt klimatarbete är därför
betydelsefullt, säger Christina
Wikberger.
Att se parker och grönområden
som nyttiga funktioner kring trivsel
och rekreation är inget nytt, förklarar
hon. Det som däremot är nytt är
att begreppet ekosystemtjänster och
dess djupare funktion nu börjar ta
plats i stadsplaneringen.
– I ett internationellt perspektiv
ligger Stockholm väldigt långt
framme kring de här frågorna.
Många städer och kommuner tittar
på oss, vad vi gör och vill ta efter.
Ett utmärkt exempel är Norra
Djurgårdsstaden som har högsta
klass inom klimatanpassning, rekreation
och stärkandet av biologisk
mångfald.
Just nu pågår ett arbete med att ta
fram en långsiktig strategi kring
ekosystemtjänster för Stockholms
stad. Men redan idag tillämpas den
till viss del i form av stadens så
kallade grönytefaktor, ett hjälpmedel
för byggherrar som vid byggnation
av nya bostadsmiljöer även bidrar
till att skapa ekosystemtjänster.
– Det här arbetet tar vi nu vidare
till utvecklingen av våra allmänna
platser, våra gaturum, torg och parker.
Målet är att få dem så mångfunktionella
som möjligt kring klimatanpassning,
rekreation och biologisk
mångfald. Med tanke på klimatförändringarna
och den pågående
urbaniseringen finns det verkligen
inget att vänta på, avslutar
Christina Wikberger.
