Byggkranar är väl om något
en stark signal om tillväxt och
framtidstro. I Mölndals innerstad
står de nu på rad.
Att vara stadsbyggnadschef
mitt i den expansion som ni
nu befinner er i måste väl vara
ganska inspirerande?
– Ja, verkligen, säger Björn Marklund
och skrattar. Här i centrala Mölndal är det
ju byggkranar precis överallt. Och snart
kommer det att vara en vanlig syn även i
våra kommundelscentrum. Så visst är det
inspirerande, men å andra sidan inte speciellt
förvånande, menar han.
Det är ju en global trend, urbaniseringen,
som Sverige är en del av och som
Mölndal nu drar nytta av, bland annat fördelarna
av att sitta ihop med Göteborg.
– När trycket ökar i Göteborgs innerstad
spiller det över på oss, och inte bara
på Mölndals centrala delar utan nu även
på Lindome och Kållered. Det är mycket
positivt och samtidigt viktigt för oss att
hela kommunen ska leva och utvecklas,
säger Björn Marklund, som betonar att
det i nuläget inte är några problem att
hitta investerare, de låga räntorna gör att
många satsar i fastigheter.
– Det byggdes väldigt mycket i
Mölndal på 70-talet men knappast lika
mycket som nu. Och det är ingen tillfällig
puckel vi ser, snarare att vi kommit upp på
en ny och högre nivå. En utmaning är nu
att växa på ett sätt så att vi hinner med att
bygga ut den kommunala servicen med
skolor, fritidsanläggningar och så vidare.
Den politiska målsättningen är att
Mölndal ska växa dubbelt så mycket som
tidigare. Det innebär en årlig tillväxt på
cirka 1 000 nya invånare. Fler invånare
kräver naturligtvis fler bostäder, fler planer,
fler och snabbare bygglov och därmed
fler bostäder i produktion. Antalet
bygglov som tidigare år från år legat runt
250 till 300 per år, landade förra året på
cirka 900, hittills i år över 1 000 (oktober).
Kurvan för antalet påbörjade byggprojekt
visar samma uppåtgående trend.
En stor del av bostadsbyggandet under
de närmaste tio åren, cirka 6 000 lägenheter,
kommer att ske i Mölndals centrala delar.
Utöver Mölndals Innerstad inkluderar det
främst Åbyområdet, Pedagogen Park,
Balltorp och Forsåker. Men även de småhusdominerade
tätorterna Kållered och
Lindome kommer som sagt att få sin del av
kakan och kompletteras med bland annat
ett antal hundra lägenheter i flerbostadshus.
– Vi ska bygga en sammanhållen, tät
stad med stort fokus på gaturummet och
livet mellan husen, samma täthet som i
Göteborgs innerstad. Det är en bärande
tanke i fråga om all stadsbyggnad i vår
målbild, ”Mölndal Vision 2022”, förklarar
Björn Marklund.
Förtätningen innebär dessutom att all
nybyggnation i möjligaste mån ska ligga
vid kollektivtrafiknära lägen. Några nya
trafikleder är inte att tänka på.
– Vi har en stor fördel av att inte bara
kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer, utan
även av att vara en stark näringslivskommun.
Vi har en nettoinpendling, det vill säga
fler som reser till Mölndal dagtid än som
reser från Mölndal, ungefär som i Solna,
förklarar Björn Marklund.
Det är med andra ord en fortsatt stor
efterfrågan på mark för verksamheter av
olika slag. Precis vid bostadsbebyggelse
är det förtätning som gäller. Det är alltså
inte fråga om nya plåtlådor på rad på tidigare
obebyggd mark. Nej, mark är en
ändlig resurs som vi måste utnyttja på
bästa sätt, poängterar Björn Marklund,
som vare sig vill eller kan dölja hur glad
och tacksam han är över att få vara med i
den intensiva utvecklingsfas som Mölndal
nu befinner sig i.
– Det är nästan löjligt spännande att få
vara med på den här resan. Det handlar ju
om att planera för stadens framtid. Det är
en drömsits och en förmån att få verka i
en så starkt växande kommun. Att den är
förhållandevis liten, gör att allt det som
händer ändå är greppbart, vilket gör det
än mer spännande för alla oss som på
olika sätt arbetar med samhällsbyggandet,
avslutar han.
Text: Per-Åke Hultberg
Foto: Julia Sjöberg
