Men det var inte alls självklart att det var här som Maria skulle landa. Uppväxt i Östersund drog hon som ung i väg till Karlskrona för att studera vid Blekinge Tekniska högskola. Efter utbildningen till planarkitekt fortsatte Maria till Luleå och jobb på ett arkitektkontor.

– Där mötte jag även min blivande man Erik. Vi flyttade sedan till Stockholm där jag fick jobb på stadsbyggnadskontoret. Då hade jag inga som helst planer på att flytta tillbaka till Östersund, försäkrar Maria med ett skratt.

I hennes värld var Östersund en liten, inte särskilt spännande stad. Hon ville plugga, resa och se sig om i världen. Men i takt med att livet förändras, så förändras även prioriteringarna. Så var det också när
Maria och Erik fick barn. Då blev var­dagen i huvudstaden plötsligt tungrodd.

– Vi frågade oss om det verkligen var i Stockholm vi ville att vårt barn skulle växa upp. Vi såg flera nackdelar, höga levnadskostnader, svårigheten att hitta en bra bostad och inte minst de långa tidskrävande avstånden mellan boende, jobb och förskola.

Så det var ingen tvekan, det var dags att flytta. Valet föll på Östersund. Det kunde i och för sig lika gärna ha blivit Luleå, men det var i Östersund som både Maria och Erik fick jobb.

– Det har vi aldrig ångrat. Här fick vi ett betydligt smidigare vardagsliv, närhet till familjen och förstås naturen precis runt hörnet och ett lättillgängligt friluftsliv.

När Maria väl var tillbaka i ”lilla och tråkiga” Östersund insåg hon att staden hon en gång lämnade hade växt upp och blivit riktigt stor och att det fanns många intressanta stadsbyggnadsprojekt även här. Hon nämner stora och betydelsefulla projekt som Storsjöstrand, de nya idrottsarenorna, utvecklingen av campusområdet, stadsdel norr och det nya bostadsområdet Brittsbo. Projekt som tillsammans med annan ny bebyggelse ger Östersund en ny spännande profil.

Som stadsarkitekt har Maria i dag en nyckelroll i det fortsatta samhällsbyggandet. Hon beskriver det som ett arbete som pendlar mellan att bevara stadens själ och att våga blicka framåt, något som kräver både finkänslighet och mod.

– Det är otroligt inspirerande att jobba med de här frågorna på hemmaplan. Mycket har hänt, och mycket är på gång. Så snart konjunkturen vänder har vi många spännande planer redo att förverkligas.

Som stadsarkitekt talar Maria också varmt om Östersunds unika karaktär, dess befintliga arkitektur och bebyggelse. Det är inte bara fjällutsikten, som staden är ensam om i Sverige, påpekar hon, utan även den historiska väven i stadskärnan som är utpekad som riksintresse för kulturmiljön. Hon nämner Storgatan med sina bevarade miljöer från 1800-talet och Prästgatan med en blandning av byggnader från olika årtionden. Här finns också de sluttande gränderna med sina vackra vyer ner mot Storsjön, som är något av ett signum för Östersund.

– Det är verkligen en vacker stad med en ovanligt trivsam och levande stads­kärna. För mig är det är ett rent nöje att varje dag kunna cykla från vår bostad på Frösön till jobbet i vårt vackra Rådhus. Då känner jag mig stolt över min stad.

Det är för övrigt inte bara Maria som stadsarkitekt som förstår dessa värden. Det finns, berättar, hon en starkt växande medvetenhet om stadens unika miljöer.

– Se bara på fastighetsägarna i innerstaden som rustat upp innergårdar och där skapat livfulla oaser med caféer, restauranger och butiker.

När hon listar sina personliga pärlor i stadsmiljön nämner hon givetvis Rådhuset, men lyfter även fram 50-tals­arkitekturen i biblioteket och den tidlösa harmonin vid Stora Torget. Och så Badhusparken, förstås.

– Det är en fantastisk tillgång för alla oss Östersundsbor, även för besökare, året runt. Det är en riktig pärla, betonar Maria.