ALLA ELEVER har rätt att få det stöd de behöver för att nå minst godkänt i alla ämnen. Därför startade Upplands Väsbys kommunala skolor 2013 en omfattande skolstrategi för att höja kvaliteten i alla Väsby Välfärds skolor. Alla i Mål. Under 2014 startades ett projekt som tar med alla skolor i Väsby som det berättas om i artikeln bredvid. Strategin tar tag i det som händer i klassrummen. Skolprojektet för alla skolorna försöker jobba med förutsättningarna runtomkring för att nå bättre resultat.
Vi har en gemensam strategi, det är fantastiskt i sig. Alla är överens, vi måste ta krafttag, säger John Gustafsson, rektor på Väsby Nya Gymnasium.
Efter år av sjunkande skolresultat fanns det inte plats för fler ursäkter. Om alla barn ska nå målen måste skolan anpassa sig till varje elevs behov. En del i den omfattande skol strategin heter ”Alla i mål”. Utgångs punkten för strategin är vad skolforskningen säger är effektiva metoder och viktiga perspektiv.
– Man måste börja med att skaffa sig en bild av vad som fungerar och inte fung erar i undervisningen. En del i det arbetet är kollegialt lärande. Genom att lära av och studera varandra i undervisningen lär vi oss samtidigt förstå hur eleverna lär sig och inte lär sig, förklarar John Gustafsson.
Inom ramen för strategin ”Alla i mål” arbetar samtliga kommunala skolor även med så kallad formativ bedömning. Det handlar om att kontinuerligt anpassa och förändra undervisningen efter vad eleverna faktiskt lär sig och förstår. Att helt enkelt leda klassrumsarbetet på ett effektivare och tydligare sätt. – Vi arbetar fokuserat för att få eleverna att förstå uppgiften och vilka krav som ställs. Man måste forma och omforma undervisningen tills varje elev har förstått uppgiften korrekt, betonar John Gustafsson.
Stort fokus läggs också på elevernas språkliga nivå och på matematikkunskaper. Det är ju här grunden läggs för nästan alla andra ämnen. I satsningen ”matematiklyftet” arbetar därför de kommunala skolorna gemensamt för att förstå varför elevernas kunskaper i ämnet allt som oftast inte är tillräckliga.
– Vi försöker se var vi tappar vissa elever och varför det är så att de inte lär sig räkna. I det arbetet är det både viktigt och väldigt nyttigt att vi arbetar tillsammans.
De största orsakerna till varför elever inte uppnår tillräckliga kun skaper för att kunna studera vidare på gymnasiet och högskolan är avsaknad av motivation och energi, menar John Gustafsson.
– Alla blir skoltrötta någon gång under sin skoltid. Men det handlar även om att eleverna inte fått en grundläggande kunskap i vad det innebär att studera. Det vill säga, vad som verkligen krävs för att klara målen. Vi, skolan, måste stödja och coacha eleverna mycket mer och tydligare, från dag ett och framåt.
En utmaning är att många elever saknar studievana hemma inom familjen. Om skolan då samtidigt ger eleverna större frihet och självbestämmande, med mindre lärarledda lektioner, förmår eleverna inte att tillgodogöra sig kunskap på egen hand.
– Det finns en tradition av att elever på gymnasiet ska vara självgående, men så fungerar det inte längre. Vår strategi är nu istället att handfast behålla eleverna i klassrummet och undervisa dem där. Bland annat har vi en introvecka direkt i ettan för att tydliggöra vad som krävs. Dessutom en repetitionsvecka i de viktigaste ämnena: matematik, engelska och svenska.
– Vi är rörande överens inom kommunens skolor, alla ska jobba i den här riktningen. Det finns inga ”quick-fix”, men på sikt kommer vi att lyckas. Alla elever ska i mål, avslutar Johan Gustafsson.
