När ett hus ska byggas finns
det tydliga regler för vem
som får tycka till om vad och
när. Allmänhetens synpunkter,
både de som faktiskt är
berörda och bor eller lever i
närheten men även alla andra
som har en åsikt om hur
framtidens Stockholm ska se
ut, är en viktig del i att forma
den stad som vi vill ha.
Stockholms stad hålls samråd eller
öppet hus där allmänheten
bjuds in i samband med att det
finns en detaljplan. Att kommunen
ska erbjuda möjlighet till påverkan
via samråd är reglerat i plan- och
bygglagen. Men traditionella möten
och utställningar når ofta bara en begränsad
del av invånarna.
– Staden försöker hela tiden hitta
nya vägar att nå invånarna och skapa
dialog för att tillsammans bygga framtidens
Stockholm. Vi ser ett ökat intresse
att vara delaktig i vad som händer
i staden och det vill vi hela tiden
uppmuntra, säger Birgitta Holmström,
projektledare för stadens dialogarbete
på stadsbyggnadskontoret.
En utmaning är att nå alla delar av
befolkningen. Många människor arbetar
på dagarna och har andra åtaganden
på kvällar och helger som
gör att det är svårt att hinna med att
gå på utställningar eller möten runt
stadsutveckling. Genom att komplettera
de traditionella samrådsformerna
med nya hoppas staden nå ut till
flera som kan tycka till om framtidens
Stockholm.
Ett av de nya sätten för att nå fler
som vill tycka till är att ha digitala
dialoger. Det här testas just nu i ett
pilotprojekt för Kolkajen-Ropsten.
– Genom att visualisera området
kan man hemma vid datorn få en förståelse
för hur stora husen blir, hur
skuggor faller, hur mycket grönytor
med mera det blir. Här kan man i
lugn och ro sitta hemma och fundera.
Det ska vara enkelt att lämna synpunkter
direkt på sajten, du ska inte
behöva vara arkitekt för att förstå hur
området är tänkt att bli.
Arbetet runt Kolkajen-Ropsten är
fortfarande i ett mycket tidigt skede
och med den digitala dialogen hoppas
staden att kunna få in idéer för
hur platsen till slut ska utformas.
– Vi vill ha en öppen och ärlig dialog
där alla får vara med, även om
man inte har någon koppling till området.
Sedan är det viktigt att staden
är tydlig med vilka förväntningar
man kan ha på sitt inflytande i processen,
att det finns en översiktsplan
och politiska beslut som behöver följas.
Staden lyssnar på alla idéer men
allt är inte genomförbart.
Sedan ett drygt år tillbaka har staden
också en mobil dialogpaviljong
som kan besökas runt om i staden.
Den har hittills använts vid åtta tillfällen.
Med dialogpaviljongen kan
staden möta invånarna där de bor och
på ett bra sätt finnas i de miljöer som
ska förändras. Tester med designdialog
som är en form av workshop där
allmänheten bjuds in till att sitta ner
tillsammans med experter för att titta
på ett projekt har också provats liksom
flera andra dialogverktyg.
Staden jobbar också med att få
igång dialogen ännu tidigare i många
projekt.
– Mer dialog innebär givetvis fler
idéer och förslag men det gör också
att projekten kan drivas mer effektivt
och att man tidigt för en bred förankring
och förståelse för vad det är som
kommer att hända i ett område. På
det stora hela tror jag att mer dialog i
förlängningen innebär att det kan gå
snabbare att bygga staden, säger
Birgitta Holmström.
