Helenelundsskolan är en kommunal F-9 skola med närmare 900 elever. – Det är en fantastisk skola med en närmast magisk stämning, säger nya rektorn Pia Westergren, som började sin tjänst inför terminsstarten.
Efter att ha varit skolledare sedan 2002, de senaste åren inom Stockholms stad, har hon både erfarenhet och underlag att kunna göra en sådan bedömning. Det är flera saker som gör Helenelundsskolan så speciell, menar hon. Och det är inte det faktum att skolan grundades redan 1927, att den sedan dess byggts ut och utvecklats i omgångar och idag har moderna och ändamålsenliga lokaler.
Inte heller att här finns fantastiska skolgårdar och konstgräsplaner, eget bibliotek och ett stort välfungerande elevstödsteam.
Nej, det är andra styrkor som Pia Westergren lyfter fram. – Jag har aldrig upplevt något liknande.
Till exempel hur lärarna möter sina elever. Här finns ett klimat av respekt från båda hållen. När jag går runt i korridorerna, hör vad som händer, tittar in i klassrummen så upplever jag en så påtaglig studiero.
Att undervisning pågår. Jag är häpen över elevernas delaktighet och engagemang. Och det gäller alla åldrar.
Pia Westergren menar att det hänger samman med personalens utvecklingsbenägenhet. Den är enorm, säger hon, och har uppenbarligen gjort ett starkt intryck.
Helenelunds skolan är en stor skola med många lärare, ändå finns här ett samlat fokus på elevens bästa och elevens kunskapsutveckling. – Alla drar åt samma håll. Och för mig känns det oerhört stimulerande att nu fortsätta framåt i samma positiva anda.
Elisabeth Österman, som är biträdande rektor med ansvar för F-3, betonar att det inte är fråga om utveckling i största allmänhet. – När vi talar om skolutveckling ligger fokus på kvalitet i undervisningen, hur vi kan ge det bästa till våra elever. Då måste utvecklingsarbetet bygga på kunskap och beprövad forskning.
Hon berättar att man nu jobbar efter den kände pedagogikforskaren John Hatties slutsatser, en forskning som bygger på över 800 analyser av tidigare forskning kring vad som verkligen påverkar elevers skolresultat. Och då är det ingen tvekan, det är läraren – och goda ledare i skolan – som kan göra skillnad.
– Ja, utvecklingsarbete i skolan måste bygga på kunskap, det är jätteviktigt, inflikar Pia Westergren. Nu äntligen jobbar vi med fakta, vad som helt enkelt fungerar bäst och här ser vi att lärarnas roll är helt avgörande.
Vi sitter och samtalar på rektorsexpeditionen. Även den är speciell, som ett öppet kontorslandskap med glasfönster ut mot korridoren. Här delar Pia Westergren rum med sina tre biträdande rektorer, en för vart stadium. Här är det öppenhet, samarbete och delaktighet som gäller, något som för övrigt präglar hela skolan.
Tvålärarsystemet, som är ett exempel och som nu är praxis på mellanstadiet, öppnar upp för ständiga kollegiala samtal och pedagogiska diskussioner. Även undervisningen i 20-grupper på högstadiet innebär nära samarbete och ett ständigt utbyte av idéer mellan de olika ämneslärarna.
– Undervisningen och lärandet synliggörs nu på ett helt nytt sätt. Vi vet att ensam inte är stark och vågar därför vara transparenta för varandra. Det har skapat en ännu större trivsel bland lärarna och påverkar naturligtvis även våra elever, betonar Elisabeth Österman. Kollegan Aisha Lundin instämmer. Hon har jobbat på skolan i drygt tio år och ansvarar nu för högstadiet.
– När vi jobbar med utveckling gör vi det ordentligt. Vi har ett starkt driv och är inte rädda att prova nya idéer. Vi har passionerade lärare som driver utvecklingen framåt.
För fyra år sedan påbörjades en omtalad IKT-satsning med datorer och ny teknik – en dator per elev. Idag är datorn ett självklart pedagogiskt verktyg där skolan möter eleverna i deras egen verklighet. Här finns oändliga möjligheter, poängterar Aisha Lundin.
– Men nu ligger fokus på eleverna och deras personliga utveckling, och att utifrån den nå ökade studieresultat. Vi synliggör själva lärandet – vad är det för insatser som gör skillnad? Vi definierar vad som är en lärande elev och vad
som händer i och med eleven i klassrummet.
Elevernas förväntningar på varje lektion är jätteviktig, likaså lärarens feedback och inte minst diskussionerna i klassrummet. – Målet är givetvis att varje elev ska nå sin fulla potential och därmed vara så väl förberedd som möjligt för fortsatta studier och för livet, avslutar Pia Westergren.
