Nästa år blir Kristinehamn
först i världen med en fabrik
som förvandlar återvunna
textilier till nya fibrer som
kan användas för tillverkning
av kvalitetskläder. Det är en
uppmärksammad teknik som
företaget re:newcell nu ska
pröva i en demoanläggning.
Om begagnade textilier inte kastas
eller bränns, brukar de omvandlas
till fyllnadsmassa eller exempelvis
skurtrasor. Men med
re:newcells nya, patenterade teknik rivs tyget
på ett sätt så att fiberlängden behålls,
och sedan behandlas vidare i en nyutvecklad
återvinningsprocess. Resultatet är en
textil- eller dissolvmassa som kan förädlas
av fiberspinnare och bli till nya kläder.
Processen är miljövänlig och relativt billig.
Här behövs inga gödnings- eller bekämpningsmedel,
vattenförbrukningen är låg,
liksom utsläppen av växthusgaser.
– Det är stor och ökande brist på råvaror
i textilindustrin, och bomullsproduktionen
kan ha nått maximum, säger Henrik Norlin,
industriell ekonom och delägare i
re:newcell. Dessutom är bomullsodling påfrestande
för miljön. Den kräver stora
markområden och massor av vatten. Det går
till exempel åt 8 000 liter för att tillverka ett
par jeans.
Textilåtervinning är både ekonomiskt
och miljömässigt en god idé, och det finns
väldiga mängder av råvara. Insamling av
begagnade kläder är bara en del, spillet från
textilindustrin och bergen av osålda plagg
motsvarar många tusen ton. Bara i Sverige
konsumeras 130 000 ton textilier per år.
Den nya återvinningstekniken för bomull
och andra cellulosabaserade textilier – exempelvis
viskos, som görs av trä – har utvecklats
av en liten grupp forskare med anknytning
till Kungliga tekniska högskolan
(KTH). Anläggningen i Kristinehamn förverkligas
genom investeringar på 48 miljoner
kronor från statliga riskkapitalbolaget
Fouriertransform
och privata Girincubator.
– Textilmarknaden domineras av oljebaserade
material såsom polyester, säger
Henrik Norlin. Den tillverkningen sprider
mycket växthusgaser, och materialet bryts
inte ner i naturen. Där har cellulosamaterial
en fördel, och vi kan återanvända textilier
gång på gång.
Företaget samarbetar med klädbolag som
kan påverka tillverkare att använda den nya
råvaran och därmed förändra produktionskedjan.
Prototyper av plagg har visats med
framgång, bland annat på årets modemässa
i Berlin. Vid full kapacitet kommer mellan
10 och 20 personer att arbeta på anläggningen
i Kristinehamn.
– För att vara en massaindustri är det
småskaligt, säger Henrik Norlin. Vi kan
hantera 7 000 ton om året. Men det är en
början, och vi tror helhjärtat på det här. Det
kan bli riktigt stort.
