Gävleborna är måna om sin
kommuns utveckling.
När samrådet kring ”Översiktsplan
Gävle kommun 2030”
avslutades kring nyår hade
över 1 200 synpunkter lämnats
in från över 400 personer, intresseföreningar
och organisationer.
Ungefär en tredjedel av
alla yttranden har kommit in
från ungdomar under 25 år.
Nu bearbetas översiktsplanen
och därefter ställs planen
ut för granskning av Gävleborna
igen.
Gävleborna har i samrådet lyft fram
att trygga områden, bra kommunikationer,
nära till mataffärer och naturområden
är grunderna för ett attraktivt
boende. Fler bostäder, ökat stadsliv, en
levande landsbygd och bra utbildningar
är det som Gävle kommun behöver utveckla
mest tycker Gävleborna.
Översiktsplanen beskriver kommunens
viljeinriktning för hur mark-, vatten och
bebyggelseområden ska användas
och utvecklas i framtiden, till exempel
var nya bostäder, vägar och järnvägar ska
byggas. Översiktsplanen har tidsperspektivet
år 2030 med utblick mot år 2050.
– Planen är vägledande när vi tar fram
detaljplaner och beslutar om bygglov,
förklarar Ulrika Jonsson, som tillsammans
med planingenjör Daniel Andersson
är projektledare för Översiktsplan
Gävle kommun 2030.
Gävle växer och översiktsplanen tar
höjd för att nå målet att Gävle ska ha runt
120 000 invånare år 2030. Det är en ökning
med 20 procent från dagens knappt
100 000 och innebär behov av framför
allt nya bostäder – cirka 10 000 nya bostäder
måste byggas. Men det finns också
behov av arbetsplatser, skola, omsorg,
sjuk- och hälsovård, kultur, idrott och
kommunikationer.
Frågan är bara var Gävle ska växa?
Enligt översiktsplanen ska ny bebyggelse
främst planeras i närheten av god kollektivtrafik,
i den täta staden, i stationsnära lägen
och i serviceorter. I samrådet presenterades
två alternativa utbyggnadsriktningar för
medborgarna att tycka till om; det nordliga
stråket som innebär satsningar norrut mot
Forsby, Hille, och Åbyggeby samt mot
Norrlandet och det öst-västliga stråket som
innebär en tydligare utbyggnadsriktning
mot Valbo-Forsbacka och Furuvik där en
naturlig utbyggnad av Bomhus östra delar
kopplar ihop Gävle med Furuvik. Båda alternativen
föreslår att den största utbyggnaden,
cirka 80 procent, sker inom Gävle stad.
Vilket alternativ vann?
– Det är inte en fråga om vilket alternativ
som vann. Däremot har vi nu fått in synpunkter
som hjälper oss att bearbeta förslaget
till ett nytt, bättre förslag, säger
Daniel Andersson.
Utvecklingen av landsbygden är en annan
viktig del i översiktsplanen. Viktiga
förutsättningar för en levande landsbygd
är att det fortsätter att finnas underlag för
skolor och förskolor, möjlighet till lokal
sysselsättning och goda kommunikationer
för arbetspendling och distansarbete.
En hållbar utveckling av landsbygden
innebär att ny bebyggelse i första hand
koncentreras till serviceorter och kollektivtrafiknära
lägen.
Översiktsplanen pekar också ut så
kallade LIS-områden, landsbygdsutveckling
i strandnära lägen, med möjlighet för
cirka 400 bostadstomter och verksamheter
i attraktiva vattennära lägen.
– Vi tror att LIS-områden kan stimulera
till en positiv utveckling av landsbygden
genom ett ökat befolkningsunderlag,
säger Ulrika Jonsson. Fler människor
som bor och verkar på en ort hjälper till
att upprätthålla service som skolor, kollektivtrafik
och livsmedelshandel.
Under 2016 kommer förslaget att omarbetas
och myndigheter, organisationer
och Gävlebor får sedan tycka till igen.
Om tidsplanen håller kommer kommunfullmäktige
att kunna anta översiktsplanen
under våren 2017.
TEXT: ANDERS OLOW
FOTO: ROSIE ALM
