Innan kommunen kan ge klartecken för de
första spadtagen till en ny bebyggelse, är det
en lång procedur av tankar, idéer och analyser
som behöver diskuteras.
Vad är visionen? Vad är behoven? Hur ska det se
ut rent konkret? Finns det risker för miljön? Hur
väger jag det ena mot det andra?
Visst, det kan ibland tyckas ta lång tid, men
arbetet är ofta mycket omfattande och kommunen vill
dessutom ge alla medborgare en chans att vara med i den
processen.
Förslagen på ny bebyggelse går igenom en del ”hållplatser”
innan arbetet med själva bygget kan påbörjas:
Översiktsplan:
Alla kommuner måste göra
en översiktsplan. Den visar
kommunens hela geografiska
yta och hur de olika områdena
ska användas med avseende
på mark och vatten och hur
bebyggelsen ska utvecklas.
Den är inte juridiskt bindande,
men vägledande för
beslut om kommunens utveckling.
Programplan:
Om man ska göra flera detaljplaner
i ett större område,
kan kommunen göra ett
planprogram. I planprogrammet
redovisar kommunen
vilka avsikter man har
för området och som sedan
ska vara vägledande när
man gör detaljplaner inom
programmet. Innan man
kan godkänna planprogrammet
i stadsbyggnadsnämnden,
måste man bjuda in till
samråd (se nedan). Det färdiga
planprogrammet godkänns
sedan av stadsbyggnadsnämnden.
Detaljplan:
Detaljplanen visar hur, vad
och var man får bygga och
används vid ansökan om
bygglov när man till exempel
ska bygga nytt.
Detaljplaner ska upprättas
enligt Plan- och bygglagen
(PBL) och är juridiskt bindande.
I detaljplanen reglerar
kommunen till exempel om
det ska vara bostäder eller
verksamheter inom ett visst
område, hur högt man får
bygga, vilken höjd och takvinkel
man får ha.
Kommunens tjänstemän
tar fram detaljplanerna som
sedan kommunens förtroendevalda
fattar beslut om.
Detaljplaneprocessen följer
Plan- och bygglagen och
behöver gå igenom flera
skeden innan den kan antas.
Samråd:
Kommunen är skyldig att
berätta om sina tankar och
ge utrymme för alla som
berörs av planprogrammet
att ta del av och diskutera
programmet. Berörda kan
vara de som bor i området,
de som har verksamheter
där eller på annat sätt berörs
av en förändring. Det
kallas för samråd och har
till syfte att få fram ett så
bra beslutsunderlag som
möjligt.
Granskning:
Under granskningstiden får
allmänheten ytterligare
möjlighet att påverka planförslaget.
Det ska då göras
tillgängligt på kommunens
hemsida, stadshuset och
biblioteket.
Granskningstiden är minst
tre veckor.
Antagande:
Beslutet att anta detaljplanen
sker i kommunfullmäktige.
Planer som inte är av
principiell betydelse antas
av stadsbyggnadsnämnden.
Överklagande:
Om en detaljplan är antagen
kan det överklagas av någon
som redan i granskningsskedet
har lämnat
skriftliga synpunkter som
inte blivit tillgodosedda.
Dessutom ska personen bedömas
vara berörd av förslaget.
Laga kraft:
Detaljplanen vinner laga
kraft tre veckor efter antagandebeslutet,
om den inte
har överklagats. Det betyder
då att den är juridiskt
bindande.
