HÖSTEN 2012 infördes på Östersunds
sjukhus en ny vårdkedja
vid behandling av patienter med
akut stroke. Sedan dess har tiden
från dörr till behandling mer än
halverats och antalet behandlingar
har mer än tredubblats.
Varje dag drabbas i genomsnitt en
person i Jämtlands län av stroke.
”Tänk inte, det går nog över. Ring
112”.
– Det är bråttom, varje minut som ett
blodkärl i hjärnan är avstängt dör miljoner
nervceller. Med snabba insatser kan många
liv räddas, säger Sara Magnusson, strokesjuksköterska
på Östersunds sjukhus.
– I takt med hur snabbt vårdinsatserna
sätts in ökar också chansen att återfå
ett fullgott liv, fortsätter hon.
Att snabbt komma till behandling är
alltså A och O. Och den kan inte påbörjas
i ambulansen. Först måste nämligen
en skiktröntgen göras för att då konstatera
att det verkligen rör sig om en
propp och inte en blödning.
Att kunna korta ner tiden inom sjukhuset,
från det att ambulansen anländer till
dess att patienten får trombolys, det vill
säga den akuta propplösande behandlingen,
är alltså oerhört viktigt. Ska den över
huvud taget kunna ges måste det ske inom
4,5 timme från det att symtomen uppträder,
helst så snart som möjligt.
Här ligger skillnaden mellan kanske
ett livslångt handikapp
och möjligheten att
i bästa fall kunna lämna sjukhuset efter
2–3 dagar fullt frisk. Det man på
Östersunds sjukhus har gjort, enligt
riktlinjer från Socialstyrelsen, är att se
till att fler patienter kommer till behandling
så snabbt som möjligt. Och det genom
att minska tiden inom sjukhuset.
– Det främsta vi från sjukhusets sida
kan påverka är ju tiden innanför våra
dörrar, och det är det vi har gjort i det
här arbetet som vi kallar ”Hjärnvägen”,
förklarar strokeläkaren Magnus Gibson.
Det nationella mål som satts upp för
”Door to needle” är under 40 minuter.
– Vi har genom att effektivisera strokekedjan
halverat den tiden, från 80-90
minuter till cirka 30 minuter. Snabbast
hittills är 13 minuter. Det känns oerhört
tillfredsställande, säger strokesjuksköterskan
Linda Wiklund.
Ambulansen går nu direkt till röntgen
utan att stanna på akuten. På röntgen
möter läkare och sjuksköterska från
Neuro-Strokeenheten upp.
– Vi har då med oss den utrustning
samt läkemedel som behövs för att ge
akut behandling. Behandlingen påbörjas
på röntgen och den tar cirka en timme.
Ofta kan vi redan under den tiden se en
påtaglig förbättring, säger Linn Tander.
Hon är en av fyra sjuksköterskor som
arbetar med uppföljning av strokepatienter.
Det sker på den i våras nyöppnade
Strokemottagningen.
Risken att drabbas igen är förhållandevis
hög. Därför kallas nu många av de
som insjuknat i stroke eller TIA efter
april till en frivillig uppföljning, 4-6
veckor efter insjuknandet. Gärna tillsammans
med anhörig.
– Vi tar prover, blodtryck och blodfetter.
Vi går också igenom alla riskfaktorer,
pratar livsstil, kost och motion,
allt för att det inte ska hända
igen. Det är den första fråga du har efter
en stroke, säger Malin Blomqvist.
– Här finns naturligtvis en rädsla
som kan vara svår att prata om. Att vi
då finns till hands och visar att vi bryr
oss, är väldigt uppskattat.
