Snart är den ambitiösa
kulturmiljöinventeringen
av Örebros bebyggelse
klar. En slags djupdykning
sprängfylld med fakta om
mer eller mindre stadens
samtliga byggnader.
Sedan början av året finns
den första etappen av
kommunens kulturmiljöinventering
presenterad
online. Enkelt beskrivet är det en
digital och klickbar karta med alla
tänkbara fakta över stadens kulturhistoriska
byggnader.
– Här kan man få veta mer om
staden och kommunen i allmänhet
och om enskilda byggnader i synnerhet.
Alltifrån byggår och arkitekt
till byggnadsstil, byggnadens
historia och dess byggnadsmaterial,
säger Eva Fransson, stadsantikvarie
på Örebro kommun.
Inventeringen bedömer och
värderar dessutom byggnadens
kulturvärde. Bedömningen
görs i fyra klasser. Hårdraget
är det klassning från byggnader
med särskilt högt kulturvärde
till byggnader utan något
kulturhistoriskt värde alls. Den
högsta nivån är unika byggnader,
även ur ett riksperspektiv och
som därför inte får förvanskas.
Det är kanske inte så förvånande
att inventeringsarbetet av Örebros
bebyggelse har varit en tidskrävande
process. Redan 2006 började
Eva Fransson och hennes kollegor
det långsiktiga projektet att finkamma
stadsrummet och hämta in kunskapsunderlag.
– Vi har tittat igenom gamla kartor,
register och arkiv,
ibland också böcker och handlingar.
Sedan har vi gått ut i verkligheten
och inventerat. Det vill säga fotograferat
byggnaderna och läst av
de fakta som vi ville ha in i materialet.
Vi har följt en i branschen vedertagen
mall för att bedöma bebyggelse
utifrån ett kulturhistoriskt värde.
Och nu finns alltså den första
etappen presenterad på kommunens
hemsida. Under året kommer
materialet på kartan successivt
att utökas för att sedan gå i mål under
2016. Då ska hela centrala och
ytterstaden vara på plats för allmän
beskådning. Men även kommunens
landsbygd är inventerad, om än på
ett mer översiktligt sätt. Där anlitades
Örebro läns museum för att
vaska fram de mest värdefulla miljöerna,
och göra en liknande värdering.
Snart är ni i mål. Vad har varit extra
intressant, stuckit ut eller varit
förvånande?
– Det har varit väldigt roligt att lära
känna stadens bebyggelse och vad
som karaktäriserar just Örebro.
Exempelvis har vi sett att det finns
många vardagsbyggnader i fint ursprungsskick
från 20-, 30-, 40-, och
50-talen. Framförallt i stadens östra
delar, säger Eva Fransson som även
lyfter fram ett senare exempel:
– På 1940-talet var det fortfarande
överlag en låg bostadsstandard i
Sverige. Örebros åtgärder – med statligt
stöd – blev ett omfattande bostadsbyggande
av nya hyresbostäder
i kommunal regi under framförallt
1950-70-talen. Det började redan på
40-talet med Rosta, och under de så
kallade ”rekordåren” på 1960- och
70-talen tillkom Brickebacken,
Markbacken, Varberga och Vivalla.
– Resultatet blev moderna lägenheter
och gårdsmiljöer – en för den
tiden riktigt framsynt bostadsplanering
som gjorde Örebro känt som
”mönsterstad”. Det är något att vara
stolt över, avslutar Eva Fransson.
