Nu känner säkert de flesta
stockholmare till den hållbarhetsprofilerade
stadsdelen
Norra Djurgårdsstaden.
Men frågan är om man riktigt
kan föreställa sig hur
området kommer att se ut
när allt är färdigbyggt en bit
in på 2030-talet?
Det vill säga, när de olika
delarna – Hjorthagen,
Värtahamnen, Frihamnen
och Loudden – länkats
samman och blivit en naturlig del av
Stockholms innerstad.
Kan man verkligen bygga en helt
ny och hållbar stadsdel här bland
gamla gasklockor, industrier och
vidsträckta hamnområden för färje-,
olje- och containertrafik?
– Ja, varför inte, det är väl bara att
erinra sig Hammarbyhamnen innan
Hammarby Sjöstad började växa
fram. Och det är just den här typen
av områden som omvandlas nu när
Stockholm ska bebyggas med nya
stadsmiljöer, säger Staffan Lorentz,
projektchef för Norra Djurgårdsstaden
på Stockholms stad.
Det bärande greppet är alltså att ta
till vara på de verksamhetsområden,
hamn- och terminalområden som
finns. På tur står nu till exempel
Årstafältet och Slakthusområdet.
– Den stora utmaningen i Norra
Djurgårdstaden är att ta bort alla barriärer,
alla järnvägsspår och avgränsningar.
Det krävs för att kunna koppla
samman de olika delarna, främst
för gående, cyklister och kollektivtrafik,
och sedan länka hela stadsdelen
med den övriga staden, säger
Staffan Lorentz, och betonar vikten
av att Norra Djurgårdsstaden inte får
bli en isolerad solitär utan en integrerad
del i staden.
Stor möda läggs därför på både
innehåll och utformning så att det
verkligen blir en stadsdel för alla
stockholmare, en plats dit man gärna
vill och enkelt kan ta sig, lockad av
butiker, caféer och restauranger, och
kanske framförallt av olika kulturevenemang,
teater och konserter vid
det gamla gasverksområdet.
– Det känns väldigt roligt nu när
den första delen vid gamla gasverksområdet
är befolkad och att de boende
verkligen trivs och är stolta
över sin stadsdel, inte minst av alla
miljösatsningar. En sak är säker, det
här blir verkligen bra.
Som projektchef har Staffan Lorentz
levt med Norra Djurgårds staden sedan
visionen konkretiserades med egen
projektorganisation 2006. Bygg starten
ägde rum fem år senare, nu med ett
byggtempo på cirka 500 lägenheter
om året. I den första delen, runt gasverket
i Hjort hagen, är nu knappt 2000
lägenheter byggda och inom kort kommer
projektet att vara igång på två
fronter då Södra Värtahamnen börjar
bebyggas, för att sedan fortsätta till
Frihamnen och Loudden.
– Stockholms Hamn bygger ut
Värtapiren för att förbereda för ny bebyggelse,
stadsmiljöer i form av bostäder
och kontor. De senare för att skydda
från buller från den färje- och kryssningstrafik
som kommer att vara kvar.
Olje- och containerhanteringen kommer
inte att finnas kvar i Värtan.
Norra Djurgårdsstaden har ju en
stark miljöprofil. Finns det inte en
risk att miljökraven innebär att bostäderna
blir för dyra?
– Nej, inte på grund av att vi bygger
hållbart. Det beror i så fall på andra
faktorer. Tvärtom, det långsiktigt
hållbara blir billigare på sikt. Vi måste
lära oss att bygga bättre stadsmiljöer
så huvudsyftet med Norra Djurgårdsstaden
är inte att vara ett experimentområde.
Allt vi bygger måste vara
långsiktigt hållbart. Även om det är
kostsamt i utvecklingsfasen kommer
det att visa sig vara välinvesterade
pengar, avslutar Staffan Lorentz.
Text: Per-Åke Hultberg
Foto: Rosie Alm
