VÄSBY OCH KTH, ja det är sant när det gäller samarbetet kring innehållet i Stadsbyggnadsdagen som i år hålls den 27 augusti. KTH som med institutionen för Samhällsplanering och miljö och Arki tekt urskolan har byggt upp ett starkt internationellt renommé inom hållbar stadsutveckling.
Samarbetet har nu tre år på nacken. Att bjuda in just KTH har visat sig vara ett genidrag som gör stadsbyggnadsdagen i Väsby till något utöver det vanliga. Här handlar det om att via landets främsta tekniska högskola ta del av unika kompetenser, lång gedigen erfarenhet och ett brett internationellt perspektiv på stadsbyggnad och stadsutveckling.
I synnerhet hållbar sådan. Från KTH:s sida har det under årens lopp handlat om forsknings- och utbildningssamarbeten över hela världen. Nu senast har ett samarbete inletts med Abu Dhabi stadsbyggnadskontor som vill förändra sin modernistiska stadskärna i hållbar riktning. Man vill alltså inte köra samma spår som grannen Dubai. – Ja, de har uppmärksammat vårt FoU arbete både här hemma och ute i världen inte minst de analyser av olika urbana trender som min kollega Tigran Haas regelbundet publicerar internationellt, säger Ulf Ranhagen.
Ulf Ranhagen själv är adjungerad professor på KTH, på avdelningen för urbana och regionala studier och en nestor i sammanhanget, välkänd i stadsbyggnadskretsar på många håll i världen. Som arkitekt och forskare är han bland mycket annat mannen bakom välkända SymbioCity, en plattform för hållbar stadsutveckling som av många troligen förknippas med Hammarby sjöstad och Västra Hamnen i Malmö.
– SymbioCity handlar om ett integrerat angreppssätt på stadsutveckling där samverkan mellan olika urbana system tas tillvara för att städer ska bli både klimatsmarta och attraktiva. Tanken är att främja dialoger mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor som bas för samverkan säger Ulf Ranhagen. Han förklarar vidare att det bland annat handlar om integrerad bebyggelse- och trafikplanering, om levande rum och platser samt kretsloppsmodeller där energi-, material-, och vattenflöden knyts ihop.
– Det är efterfrågat över hela världen, både när det gäller att omvandla befintliga städer till större hållbarhet och att bygga helt nytt.
I Kina där Ulf Ranhagen via Sweco tilllämpat SymbioCity i ett tvärdisciplinärt samarbete i ett 15-tal projekt sedan 2001 har det framförallt handlat om att skapa nya städer och stadsdelar. Men strävan är alltid att främja samspelet med befintliga städer, att bevara jordbruksmark och utveckla ekosystemen.
– Det är klart att det är lite speciellt att få rita och planera helt nya städer från grunden, bland annat inspirerade av svenska småstäder. Luodian town i Shanghai, som jag följt upp i en nyligen utkommen KTH-skrift, blev ju också rätt uppmärksammad här hemma i Sverige.
Regionförstoring är, påpekar han, en världsomspännande trend som innebär vidgade arbetsmarknadsregioner och ökad pendling. Samhällsplaneringen handlar därför om ortssamverkan inom flerkärniga stadsregioner.
– All stadsplanering är en balansakt mellan många olika faktorer. Det finns inga färdiga patentlösningar. Det kan till exempel handla om att hitta rätt balans mellan det gröna och det bebyggda, mellan att behålla och lyfta fram kulturhistoriska värden i befintlig bebyggelse i samspel med utveckling av nya stads- och bebyggelsetyper, något som också måste ske i den täta, hållbara staden, betonar Ulf Ranhagen. Just nu handlar mycket om variation och mångfald, om småskalighet, om blandade boende- och upplåtelseformer som främjar social integration och mångfald, om att skapa attraktiva, trivsamma, trygga och säkra platser i levande och spännande stadsmiljöer med blandat verksamhetsinnehåll.
– Här har vi i Sverige den traditionella rutnätsstaden som ett robust stadsbyggnadsmönster att bygga vidare på efter utflykten med miljonprogrammet då stordriften tog över, säger Ulf Ranhagen. Han berättar att han som ung arkitektstuderande i slutet på 60-talet var med och ritade de välkända blå husen i Väsby, byggnader som står upp som ivriga trumpetsignaler. – De har också kvaliteter som nu kan inlemmas i den småstadsmodell som Upplands Väsby kommun vill skapa. En småstadsmodell som handlar om långsiktig hållbarhet, om ”den goda staden” och den ”uthålliga kommunen”.
– Väsby har en lång tradition av att vilja sticka ut och göra något utöver det vanliga. Jag tänker på Bo 85 och på flera fina bostadsområden, inte minst Grimsta by. Det ska därför bli spännande att se kommunens nuvarande planer förverkligas.
