Tillväxttrycket mot Stockholm och Uppsala bara ökar. Att det också innebär ett högt tryck på all stads och samhällsplanering säger sig självt.
Den höga tillväxttakten gör att långsiktighet och framförhållning är viktigare än någonsin, säger översiktsplanerare Göran Carlén. Uppsala kommun förbereder sig för att kunna växa från dagens 200 000 till 350 000 invånare omkring år 2050. Hur ser förutsättningarna ut och vilka insatser krävs för att klara den utmaningen?
Det här är frågor som Göran Carlén jobbar med dagligdags. Han berättar att Uppsalas snabba tillväxt gör att arbetet med översiktsplanen numera är en ständigt pågående process. Nuvarande ÖP antogs 2010, nästa ska vara klar 2016.
I stora drag säger översiktsplanen att staden ska växa inåt, samtidigt som de olika stadsdelarna länkas samman. En betydligt större del, än vad fallet är idag, ska ha innerstadskaraktär med blandning av service, arbetsplatser och bostäder. Självklart också parker, gator och platsbildningar av hög kvalitet som stimulerar och inbjuder till vistelse. Dessutom ska kollektivtrafik med hög kapacitet, snabbhet och turtäthet prioriteras.
Göran Carlén förklarar att dessa grunddrag ligger fast, men att det ändå finns många frågor att hela tiden jobba vidare med. Just nu pågår därför en aktualitetsprövning och revidering av översiktsplanen. Som en del i det arbetet har bland annat en framtidsinriktad omvärldsanalys tagits fram.
– Vi tittar alltså på hur den nu gällande översiktsplanen funkar som verktyg och som ledstjärna i fråga om markanvändning och utveckling av staden. Prioriteringar behöver ses över. Mycket behöver också tydliggöras och konkretiseras. Översiktsplanen är ju det dokument som ska vara vägledande för all detaljplanering. Men eftersom verkligheten hela tiden förändras med nya prognoser, dessutom så pass snabbt, är det här arbetet en ständigt pågående process.
En viktig del är givetvis att bostäder byggs i högre takt. Näringslivets tillväxt förutsätter att det finns möjlighet till verksamhetsexpansion i särskilt attraktiva lägen, exempelvis vid resecentrum.. Men staden måste även utvecklas på andra sätt, påpekar Göran Carlén. Inte minst kopplingen mellan bebyggelse och trafik, där kollektivtrafiken ska prioriteras före biltrafik. Fler behöver också välja att cykla.
Men klarar Uppsala verkligen en så hög tillväxt som 150 000 fler invånare till 2050?
– Ja, det tror jag, säger Göran Carlén. Investeringar kommer att krävas i trafiksystemet, främst för kollektivtrafik och cykel, men med långsiktig planering kan det göras med god hushållning. Det handlar också om att understödja byggen i fler utvecklingsområden som både ligger väl till i transportsystemet, har förutsättningar för hög attraktivitet och kan rymma en stor befolkning och många arbetsplatser. Ulleråker, Börjetull och Östra Sala backe är exempel på sådana områden i staden, men även tätorter som Gunsta och Storvreta.
– Vi behöver också i vissa fall få fram snabba beslut. Det gäller framförallt utbyggnaden av Ostkustbanan som är en nyckel-fråga för Uppsalas tillväxt. Bankapaciteten klarar inte mer tågtrafik. Här är det bråttom, betonar Göran Carlén, eftersom alla investeringar i järnväg har så långa besluts- och genomförandeprocesser. Det samma gäller för övrigt en eventuell spårväg i Uppsala. – Dessutom är det så att trycket på resecentrum på sikt blir så starkt att avlastning behövs.
En upprustning av Ostkustbanan med ytterligare två spår är avgörande för Uppsalas framtida tillväxt även av det skälet. Med utbyggd Ostkustbana kan en tågstation vid Bergsbrunna bli verklighet, förtydligar Göran Carlén. Det vill säga en station för hela södra Uppsala – Sävja, Sunnersta och Gottsunda och tillkommande bebyggelse på båda sidor om Fyrisån. – Men då krävs också en mycket snabb kollektivtrafikförbindelse mellan de sydvästra stadsdelarna och denna nya Uppsala Södra Station.
I ett fördjupat översiktsplanearbete prövar vi nu att fastlägga en reservatskorridor för den känsliga delsträckan över Fyrisån från Dag Hammarskjölds väg till väg 255 i Sävja, avslutar Göran Carlén.
