Antalet förlossningsskador har
minskat kontinuerligt i hela landet
under de senaste åren. Så
också på Akademiska sjukhuset
där nya arbetssätt, utbildningsinsatser
och bättre information
har bidragit till färre skador.
Att föda barn kan vara mer eller
mindre svårt och smärtsamt.
Det vet alla. En del drabbas
dessutom av svårare förlossningskomplikationer.
Främst bristning och blödning
som är vanligast bland förstföderskor,
men också av infektioner och andra
komplikationer.
Akademiska sjukhuset har under flera
år arbetat målmedvetet för att minska
antalet förlossningsskador. Från 2011
till 2018 har till exempel bristningar i
samband med förlossning minskat från
3,5 till 2,3 procent.
– När det gäller blödning i samband
med förlossning och infektioner ligger
vi också mycket bra till, säger Gunilla
Hallberg, överläkare och sektionschef
för förlossningsvård på Akademiska
sjukhuset.
– Att minska antalet förlossningskomplikationer
är en självklar och prioriterad
del i vårt dagliga arbete, där vi
hela tiden på olika sätt strävar efter att
förlossningsvården ska bli smidigare,
säkrare och bättre. Vi har under många
år fört statistik och vi har också hela tiden
arbetat med förbättringar i vården.
Dock har vi sedan två år arbetat mer genomgripande
med aktuell tillgänglig
statistik och detta som en del i vad som
kallas för värdebaserad vård.
Då fick förlossningsvården möjlighet
att följa aktuella resultat i olika kvalitetsmått
på ett lättare och mer tillgängligt
sätt, det vill säga mätbar vård med
patienten i centrum.
– Det är inte så krångligt som det kanske
låter, säger Gunilla Hallberg och förklarar:
Det handlar helt enkelt om att nu,
i realtid genom statistik kunna utvärdera
gjorda vårdinsatser, att i siffror se vilken
vård som fungerar bäst för varje patient.
Vårdteamet mäter, utvärderar, samtalar
och diskuterar om hur man på bästa
sätt ska agera i varje enskilt fall, för att
sedan följa upp – hur nöjd är patienten?
– Vi kan ju uppleva att vi gör ett bra
jobb men inte säkert veta. Nu har vi ett
verktyg som kan bekräfta att det inte bara
är en känsla. Vi har siffror som visar svart
på vitt hur vi ligger till, om det blivit bättre
eller sämre, förklarar Gunilla Hallberg.
Allt genomsyras av ett gränsöverskridande
teamarbete där även patienten
deltar allt mer, tillsammans med läkare,
sjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor.
Även andra vårdområden
och specialiteter är vid behov involverade.
Till exempel diabetesläkare, sjukgymnast,
dietister och uroterapeut.
– Förlossningsrädsla är ett allt vanligare
problem där vi nu från april samarbetar
aktivt med en psykiater, t.ex. En
viktig del i arbetet är också att informera
kvinnor med olika kulturell bakgrund på
ett bra och tydligt sätt. Det är så viktigt
att vi förstår varandra och att alla kan
känna sig trygga och säkra, betonar
Gunilla Hallberg.
Som färdig gynekolog 1989 har hon
sedan 1993 arbetat med förlossningsvård
här på Akademiska sjukhuset.
– Det är en ynnest att få arbeta här, så
det är lätt att bli kvar, säger hon och
skrattar. Hon beskriver förlossningsvård,
eller obstetrik som det egentligen
heter, som en fantastisk specialitet och
Akademiska som en fantastisk arbetsplats,
där alla medarbetare har en oerhörd
entusiasm att tillsammans förbättra
och utveckla vården.
– Målet är att upplevelsen för både
mamma och barn på alla sätt och vis ska
bli så positiv och behaglig som möjligt.
– En stor skillnad mot förr är att mammorna
medverkar och är delaktiga i vården
på ett helt annat sätt idag. Men i
grunden gör vi ju samma sak idag som
då. Tänk dig själv att hela tiden få vara
med och se nya människor födas till
världen. Det är fantastiskt.
Text: Per-Åke Hultberg
Foto: Rosie Alm
