Karlstad satsar inte bara på
nya bostäder, nya stadsrum och
ny kollektivtrafik. Även stadens
parker och grönområden ska få
mer utrymme.
– Grönskan har stor betydelse
för hälsan. Lever du nära naturen
upplever du mindre stress,
ökad koncentration och kreativitet,
säger stadsbyggnadsarkitekten
Maria Lindström.
Grönområden är minst lika
viktiga som byggnader och
infrastruktur i en stad. De
skapar oaser som minskar
stressnivåerna, ger möjlighet
till rekreation och ökad koncentration.
För barns utveckling
är det särskilt viktigt att ha tillgång
till naturen.
– Barn utvecklar sina motoriska färdigheter
bättre av att leka i naturen. Fantasin
och kreativiteten främjas också, säger
Maria Lindström.
Det här anses vara så viktigt att det till
och med slås fast i kommunens miljö- och
klimatstrategi att boende som högst ska
ha 100 meter till ett mindre grönområde,
300 meter till ett större och 30 minuter till
ett strövområde. Tanken är att ju närmare
man bor ett grönområde, desto mer sannolikt
är det att man också använder det.
Nu när Karlstad växer så det knakar och
fler förväntas flytta hit är det ännu viktigare
att ta vara på grönområdena
och utveckla dem.
Mer grönska gör också
staden mer attraktiv, som
en oas i betongdjungeln
för rekreation, motion eller
återhämtning. Tillgång
till bostadsnära natur
och en god grönstruktur
är attraktivt
och kan vara ett konkurrensmedel
för
staden. Närheten
till vatten och
grönområden
kan höja statusen
för
bostadsområden och attrahera företag
som ska etablera sig.
– Eftersom Karlstad också är omgiven
av vatten, ger det ytterligare en dimension
till livskvaliteten. Här går det att åka
båt och fiska mitt inne i stan. Vatten ses i
grönstrukturplanen som en del av grönskan
– en grön-blå struktur, säger Maria
Lindström.
Just nu pågår en inventering av alla
grönområden som redan finns i Karlstad.
Prisbelönta Sandgrundsparken
är ett bra exempel på en
park där vattnet ingår som en
naturlig del av parkupplevelsen.
Parken är också välbesökt
och omtyckt.
– I planen kommer vi att
undersöka tillgång, kvalitet
och variation i de olika
stadsdelarna, hur de olika
grönområdena hänger samman i en
större struktur och ta fram riktlinjer och
mål för vad kommunen vill uppnå med
stadens grönområden framåt, säger Maria
Lindström.
Förutom de hälsofrämjande effekterna,
så ska grönstrukturplanen också hantera
de ekosystem som grönskan bidrar med,
till exempel rening av luft. Grönområden
har många funktioner i en stad. Förutom
det sociala värdet för människan, det vill
säga att det finns möjlighet att umgås och
få rekreation i området, undersöker man i
planen också det visuella värdet, värden
för växt- och djurliv samt ekosystemtjänster.
– Naturens förmåga att rena luften från
partiklar, sänka temperaturen i staden, ta
hand om regnvatten och pollinera växter
är oerhört viktig för stadens ekosystem,
säger Maria Lindström.
– I den pågående inventeringen undersöker
vi bland annat vad det finns för
olika typer av grönområden och vilka
kvaliteter de har. Efter inventeringen ska
analyser göras för att till exempel se var
det finns god tillgång alternativt brist på
grönområden.
Analyserna kommer också att visa vilken
variation av grönområden som finns
och vad som eventuellt saknas inom de
olika stadsdelarna, om grönområdena är
nåbara för medborgarna eller om det
finns stora barriärer.
Utifrån det kan sedan framtida riktlinjer
och utveckling av grönområden föreslås.
Ambitionen är att grönstrukturplanen
blir klar för remiss under 2016 och att den
sedan kan antas under 2017.
Text: Cecilie Östby
Foto: Karlstads kommun
