En stad och kommun står aldrig stilla, utan lever och förändras i takt med tiden. När Karlshamn nu tar fram en ny långsiktig och hållbar översiktsplan, som ska sträcka sig fram till 2045, gäller det därför att hitta rätt balans mellan bevarande och utveckling.
– Karlshamn har en unik mix av tradition och nyskapande när det kommer till arkitektur och stadsplanering. Det intresse för byggnadskonst som gett Karlshamn dess unika karaktär och själ, vill vi bygga vidare på så att det passar kommande generationers livsstil och önskemål, säger Emina Kovacic, stadsbyggnadschef och stadsarkitekt i Karlshamns kommun.
Just nu pågår arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Karlshamns kommun. Alla kommuner måste ha en översiktsplan som berättar hur man på ett övergripande sätt vill utforma och utveckla den fysiska miljön på sikt. Här ingår allt från stadsbyggnad, infrastruktur, bostäder, platsutveckling för näringsliv till användning av natur och vatten.
–En översiktsplan ska vara levande i många år, i Karlshamns fall har vi satt målåret till 2045, så det är viktigt att den verkligen är framtagen på bästa sätt och att alla får komma till tals, och då inte minst invånarna och företagen som bor och verkar i kommunen.
Karlshamns kommun genomförde 2024 en medborgardialog för att samla in invånarnas synpunkter om både kommunens styrkor och utmaningar, och framtida önskemål om förbättringar. Dialogen skedde i form av workshops, möten och en digital enkät, som alla hade möjlighet att svara på.
Lite kortfattat skulle man kunna sammanfatta resultatet för kommunen som helhet att det är vackert, mysigt, havsnära och lagom stort, men att handelsutbudet skulle kunna vara bättre och Karlshamns stadskärna mer levande.
Vad tar ni med er av den här medborgardialogen?
– Många saker. Det är glädjande att intresset för hemorten är så stort, nära 900 personer svarade på enkäten. Deras åsikter ingår nu i arbetet med den pågående översiktsplanen, säger Emina Kovacic.
Så stadsbyggnad och översiktsplaner handlar inte bara om att bygga hus?
– Nej, det går ut på att bygga ett fungerande samhälle. För att en kommun ska fungera krävs en blandning av såväl samhällsviktiga tjänster och verksamheter som affärer, mötesplatser och ett levande kulturliv. Och allt detta ska i sin tur utformas och inrymmas i en fysisk planering som stämmer överens med stadens och platsens historia och identitet.
Kan du ge ett exempel på stadsbyggnad som fötts ur önskemål från invånarna?
– Ja, det nya Stortorget i Karlshamn som invigdes våren 2025. Det har länge funnits önskemål från Karlshamnsborna om ett trevligare och mer levande centralt torg – en naturlig mötesplats med många sittplatser där man lätt kan slå sig ner en stund och ha det bra.
Och vad tycker du om resultatet? Blev det lyckat?
– Ja det tycker jag. Går man ut här en solig dag vid lunchtid är det fullt med folk. Sverige har bland den högsta andelen ensamboende i världen och det är viktigt att skapa sociala mötesplatser där man inte behöver ha en tjock plånbok för att kunna umgås. Sommargatan längs Östra kajen är en annan sådan insats vi gjort för att skapa en mer levande stadsmiljö, och där även öppna upp staden mot vattnet.
Framöver väntar ett flertal spännande stadsbyggnadsprojekt i kommunen, berättar Emina Kovacic. Det är Nya Stationsstaden, en helt ny stadsdel i anslutning till järnvägen, med plats för såväl bostäder som kontor och publika verksamheter. Syftet är att skapa en levande stadsmiljö och binda ihop stationsområdet bättre med staden.
Stärnö sjöstad är ett annat exempel. En havsnära stadsdel i viken nedanför Södra Stärnövägen. Det blir en stadsdel med fantastiskt läge där man kan ha båten direkt utanför bostaden.
– När det gäller Stärnö sjöstad så kommer det bland annat krävas en omfattande och kostsam sanering av området, vilket gjort att vi tillfälligt pausat projektet. Nya Stationsstaden har kommit längre och har redan varit ute på samråd, men är också vilande i dagsläget. Båda kommer däremot sannolikt med i den nya översiktsplanen, säger Emina Kovacic.
Kommunen har nu i stället valt att satsa på Janneberg-Duveryd, ett 111 hektar stort område som ligger strax norr om E22 och sträcker sig upp mot Asarum.
– Det är ett jätteprojekt som ska få Asarum och Karlshamn att växa ihop och kan komma att rymma runt 2 000 bostäder av varierande typ när det är klart. Janneberg-Duveryd kommer även att ge möjlighet för nya kommersiella aktörer att etablera sig i ett perfekt läge strax intill motorvägen och erbjuda ett efterfrågat större handelsutbud lokalt.
Hur ser tidsplanen ut för Janneberg-Duveryd?
– Vi håller just nu på med ett planprogram. Därefter påbörjar vi detaljplanering av första etappen. Den första etappen kan stå klar om en tre fyra år och resten inom en 20-årsperiod, men det styrs ju också av behovet framöver.
Nya Saltsjöbaden är ett annat byggprojekt i Karlshamn som väl inte kan ha undgått någon. Fyra flerbostadshus, med träfasader i olika färger, klättrar på klipporna vid Vägga, där Restaurang Saltsjöbaden låg förut. Husen uppförs av det lokala byggbolaget JSB och ritas av arkitektbyrån Wingårdhs. Inflyttning väntas kunna ske under 2027.
– Det kommer att bli jättebra. I planbestämmelserna ingår att det måste finnas publika verksamheter i bottenplan så att folk även i fortsättningen kan och vill röra sig på platsen. Husen anpassas till terrängen för att inte göra för stora ingrepp i naturen och fasaderna har hämtat inspiration från Karlshamns klassiska gamla trähus, säger Emina Kovacic.
Du är också ordförande i Sveriges Arkitekter. Vad tycker du kännetecknar kommunens arkitektur?
– Det är just blandningen av tradition och nyskapande. Intresset för konst, kultur och arkitektur i Karlshamn har lett till väldigt fina byggnader som både speglar sin tid och går i dialog med stadens övriga bebyggelse. Det nya kallbadhuset är ett fint exempel. Den är en av stadens mest älskade byggnader som både sticker ut arkitektoniskt och samtidigt smälter in i miljön och i stadens träbebyggelse.
Vad gäller Karlshamns innerstad har kommunen tagit fram en bevarande- och utvecklingsplan som ska hjälpa till i arbetet med att utveckla staden framåt.
Vad ser du för trender när det gäller samhällsbyggnad?
– Jag skulle säga att framtidens melodi mer handlar om att omvandla och ta hand om de byggnader som redan finns. Och att tänka hållbart, när det gäller såväl miljö som funktion och ekonomi i nya byggnader. Mörrums nya skola är ett bra exempel på detta. Den är miljöcertifierad, har en ambitiöst planerad utemiljö och lokalerna kan dessutom lätt anpassas efter såväl minskande som ökande barnkullar.
Text: Magnus Nilsson
