På taket till det nya yrkesgymnasiet
i Haninge står Eva
Lagerström, byggprojektledare
på Tornberget. Här ska det
monteras upp ett antal stora
solfångare som ska värma
upp den nya skolan.
– Vi tar vara på värmen från
solen och för ner den i ett
värmelager under huset, förklarar
hon.
För Tornberget är det här
en del i arbetet för ett långsiktigt
hållbart samhälle
Alldeles bakom Fredrika Bremergymnasiet
i Haninge växer ett nytt
yrkesgymnasium fram. En byggnad på
strax över 10 000 kvadratmeter med plats
för 600 elever. Dagens yrkesgymnasium
Fredrik (norr om Fredrika Bremer) är 50
år gammalt och i behov av omfattande
renoveringar.
Här har det utbildats yrkeselever på
gymnasienivå sedan början av 60-talet
och skolan hette då ”Centrala Verkstadsskolan
i Handen”.
Kommunen valde därför att satsa 350
miljoner kronor på att bygga nya lokaler,
anpassade för dagens och morgondagens
yrkesutbildningar. Dock ligger
prognosen idag på 290 mkr för hela investeringen.
En ny modern skolbyggnad var det
bättre och nödvändiga alternativet.
– Det här är ett unikt bygge med
mycket mer effektiva lokaler, säger Eva
Lager ström. De gamla programmen var
alltför utspridda. Här håller vi ihop undervisningen
på en skola.
YRKESGYMNASIET utbildar elever
mot olika yrken som målare, elektriker,
billackerare, mekaniker, svetsare, byggnadsarbetare
och många fler. Den nya
skolan kommer därför att innehålla
verkstäder, teorisalar, administrativa delar
och ett tillagningskök med matsal.
Med dagens allt snabbare teknikutveckling
förändras också förutsättningarna
på de blivande arbetsplatserna.
Maskiner blir effektivare och ofta mindre.
Utrustningen på den gamla skolan
blir förlegad och eleverna behöver modernare
utrustning för att stå bättre rustade
när de sedan ska ut i arbetslivet.
Bara investeringen i nya maskiner
ligger på närmare sju miljoner kronor.
DEN NYA SKOLAN beräknas stå klar
till våren nästa år och kommer att värmas
upp av solenergi från stora solfångare
på taket.
– Solens värme överförs via solpaneler
på taket till en vätska (Glykol) som rundpumpas
i ett slutet system. Värmen från
solpanelerna överförs via vätskan till ett
1,5 meter tjockt stenmjölslager placerat
under byggnaden där det lagras som i en
termos och kan användas vid behov, säger
Eva Lagerström. Metoden har redan
prövats vid Ungdomens hus vid Rudans
center i Handen, och har visat sig vara
mycket effektiv.
12 000 kubikmeter stenmjöl har gått åt.
– Men vi ”spetsar” med fjärrvärme
om det blir riktigt kallt.
EVA LAGERSTRÖM menar att vi i
dag går mot allt mer energieffektiva
byggnader, välisolerade och täta hus
och nämner som ett annat exempel förskolan
Gudö, som Tornberget också förvaltar
och som byggdes för två år sedan
med passivhusteknik.
Passivhus är välisolerade byggnader
som till stor del värms upp genom den
energi som redan finns i huset från
människor, instrålad sol och hushållsapparater.
Poängen är att se till att värmeförlusterna
är minimala.
– Ofrivilligt läckage är en av de största
energitjuvarna, säger Eva Lagerström.
PASSIVHUSET ÄR prisvärt. Extrakost
naderna för mer isolering och värmeväxlad
ventilation på all luft kan ge lägre
totalkostnader redan efter några år.
– Förskolan Gudö, med sex avdelningar
och ett tillagningskök, byggde vi
i två våningar för att få så lite yta utåt
som möjligt. Inte en helt vanlig lösning
för förskola.
Både det nya yrkesgymnasiet och
förskolan Gudö är exempel på det aktiva
och systematiska miljöarbete som är
en av Tornbergets övergripande målsättningar
för att verka för ett långsiktigt
hållbart samhälle..
