”Kommunen bygger” är en ofta återkommande
rubrik i medierna, men den
stämmer sällan. Det är byggbolag och
fastighetsägare som bygger bostäder.
Kommunen anlägger infrastrukturen,
gator och torg, så att bostadsområdena
blir möjliga.
Däremot anvisar kommunen mark
och ger riktlinjer för hur man tänker sig
att ett område ska se ut.

Innan kommunen kan ge klartecken till
de första spadtagen är det många tankar,
idéer och analyser som behöver
diskuteras. Vad är behoven? Vad är visionen?
Finns det risker för miljön? Hur väger
vi det ena mot det andra?
Kommunens planarbete påverkar alla invånare
i kommunen och är därför i högsta
grad en demokratisk process. Vill du veta
hur gator, vägar, torg och parker planeras,
eller vad som är på gång i ditt eget bostadskvarter
har du möjlighet att ta del av det. På
kommunens webbplats hittar du planerna.
Är du direkt berörd av något projekt har du
också möjlighet att påverka planeringen.
Visst, det kan ibland tyckas ta lång tid,
men arbetet är ofta mycket omfattande
och för kommunen är det viktigt att invånarna
får en chans att vara med i processen.
Förslagen på ny bebyggelse ska ta
sig förbi ett antal ”hållplatser” innan arbetet
med själva bygget kan påbörjas.

Översiktsplan:
Alla kommuner har en översiktsplan och
kommunen är skyldig att en gång per
mandatperiod se över den gällande översiktsplanen
för att den ska vara aktuell.
Översiktsplanen kan liknas vid ett pussel
eller ett lapptäcke av dokument som tillsammans
visar kommunens utvecklingsambitioner.
Ibland kan delar av översiktsplanen
behöva göras mer detaljerade än andra
delar. Då gör man en fördjupad översiktsplan
för de områdena.

Utvecklingsplan och planprogram:
Ska ett större område bebyggas kan kommunen
göra en utvecklingsplan som mer
i detalj än översiktsplanen visar hur området
kan utvecklas. Om det behövs flera
detaljplaner inom ett större område, kan
kommunen först göra ett planprogram.
Planprogrammet visar kommunens avsikter
för området som sedan är vägledande
när man gör detaljplaner. Innan
politikerna kan godkänna planprogrammet
bjuder vi in till samråd för att invånarna
ska få tycka till. Det färdiga planprogrammet
godkänns sedan av politikerna.

Detaljplan:
När något nytt ska byggas ska en detaljplan
göras som visar vad, hur och var
man får bygga och den används vid ansökan
om bygglov när man till exempel ska
bygga nytt. Detaljplaner upprättas enligt
plan- och bygglagen (PBL) och är juridiskt
bindande.
I Sverige har kommunerna planmonopol
vilket innebär att de ansvarar för
planläggningen av mark och vatten.
Byggnadsnämnden beslutar om en plan
ska upprättas och vad som är syftet med
planen. Byggnadsnämnden eller i vissa
fall kommunfullmäktige beslutar också
om antagande av detaljplaner.
I detaljplanen reglerar kommunen till
exempel om det ska vara bostäder eller
verksamheter inom ett visst område, hur
högt man får bygga och vilken höjd och
takvinkel man får ha. Kommunens tjänstemän
tar fram förslag till detaljplanerna
som politikerna sedan fattar beslut om.

Samråd:
Alla som berörs ska få ta del av, diskutera
och berätta om sina tankar kring förslaget
på en ny detaljplan. Berörda kan vara de
som bor i området, de som har verksamhet
där eller på annat sätt berörs av en förändring.
Detta kallas för samråd och är en
viktig del i att få fram ett så bra beslutsunderlag
för kommunens politiker som möjligt.
Detaljplanerna finns på kommunens
webbplats, som utställning i stadshuset
och ibland också i stadsbiblioteket. Alla
detaljplaner annonseras också i lokaltidningarna
i samband med samråd och samrådsmöten.

Granskning:
Om detaljplanen bedöms vara av större
vikt eller påverka fler tar kommunen efter
samrådet fram ett nytt förslag på detaljplan
utifrån de synpunkter som kommit
in och under granskningstiden får allmänheten
ytterligare möjlighet att påverka.
Granskningstiden är minst tre veckor.

Antagande:
Byggnadsnämnden eller i vissa fall kommunfullmäktige
beslutar också om antagande
av detaljplaner.

Överklagande:
När en detaljplan är antagen kan beslutet
överklagas, det måste dock vara av någon
som har lämnat skriftliga synpunkter under
samråd eller granskning som inte blivit
tillgodosedda. Dessutom ska personen
bedömas vara berörd av förslaget.

Laga kraft:
Detaljplanen vinner laga kraft tidigast tre
veckor efter antagandebeslutet, om beslutet
inte har överklagats.

Markanvisning:
Vilken mark som det ska byggas på är ett
samspel mellan kommun och byggherrar.
Kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott
fördelar genom markanvisningsbeslut
mark som kommunen äger
till en eller flera byggbolag. I Umeå är det
Mark och exploatering som leder och
samordnar utbyggnaden av bostads- och
verksamhetsområden.
En markanvisningsansökan kan också
komma från en byggbolag eller arkitekter.
En markanvisning från kommunen ger ett
byggbolag ensamrätt att under en viss tid ta
fram förutsättningar för genomförande av ny
bebyggelse på kommunal mark. Kommunen
vill skapa en blandad bebyggelse och vill
därför att mark fördelas mellan bostadsrätter,
hyresrätter och äganderätter.

Bygglov:
När detaljplanen vunnit laga kraft är det
möjligt att söka bygglov enligt detaljplanen.
Även bygglov ska beslutas av kommunen
och innan spaden sätts i jorden
behövs också startbesked.