Tullkammarkajen

Bostäder som byggs nära vatten är
attraktiva. I Halmstad finns flera sådana
intressanta bostadsprojekt. Tullkammarkajen
är ett av dem. Och då talar
vi om riktigt nära vattnet – en helt
ny stadsdel, med miljöspets, som
vänder sitt ansikte mot Nissan.

Tullkammarkajen är ett av Halmstads
största utbyggnadsområden i kommunens
antagna Framtidsplan 2030.
Området är centralt beläget – nära
Resecentrum och med direktkontakt
till Nissan och kajen.
Arbetet med utformningen av
Tullkammarkajen inleddes 2014,
och under våren 2015 genomfördes
flera dialoger och workshoppar
med invånare, fastighetsägare,
politiker och andra intressenter
om områdets utveckling
till en levande stadsdel. En särskild
dialog hölls med en grupp
kulturutövare för att diskutera hur
kulturen kan få en betydande roll
i den nya stadsdelen.
Martina Pihl Fritsi är planarkitekt
på Halmstads kommun.
Hon har arbetat med det tidiga
skedet av Tullkammarkajens planering.
– Kommunens ambition är att skapa en hållbar
stadsdel där omkring 600 nya bostäder ska
samsas med befintliga och nya verksamheter,
säger Martina Pihl Fritsi.
Det är viktigt att arbetsplatser, caféer,
affärer och kultur blandas in i
bebyggelsen så att det blir just
stadskvarter och inte bara ett bostadsområde.
Även blandade lägenhetsytor,
upplåtelseformer
och storlekar på hus ska
matcha visionen om en
stadsdel som främjar
mångfald och stadskvarterskänsla.
I planeringen finns
även ett antal öppna
offentliga platser
som breddar stadsrummet
och gör att
även de som inte bor
i området kan känna
sig välkomna.

Hur ser
området ut nu?
– Här finns ett antal äldre
byggnader i tegel i
södra delen av området
som fungerar som kontor och olika verksamheter,
de ska ska finnas kvar och utgöra en del
av området och dess historia, säger Martina
Pihl Fritsi. Längre ut mot hamnen kommer
däremot
befintliga lokaler med verksamheter
att få göra plats för ny bebyggelse.

Tullkammarkajen ska ju bli ett område
där miljö och hållbarhet får en framträdande
plats, hur ser planerna ut där?
– Det är lite för tidigt att säga, vi kommer att
arbeta mer specifikt med hållbarhetsfrågorna
när detaljplanearbetet går igång, och då tar vi
tar fram de miljömässiga riktlinjerna. Klart är i
alla fall att vi ska prioritera fotgängare, cyklande
och kollektivtrafik och att bilen får komma i
andra hand. Dessutom kommer de byggherrar
som blir aktuella att få presentera sina hållbara
visioner för området. I styrdokumentet har vi
slagit fast att vi även vill visualisera Tullkammarkajens
ekologiska ambitioner och utformning.
Detta skulle exempelvis kunna ske genom
informationstavlor som berättar hur mycket
vatten och energi som förbrukas i lägenheterna
– ett sätt att profilera området och sprida miljötänkandet,
säger Martina Pihl Fritsi.

Text: Anders Post
Foto: Patrik Leonardsson